Not 1 - Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 1.1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 juni 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 september 2009.

Ändrade redovisningsprinciper

Under året har IFRIC 11, IFRIC 12 samt IFRIC 14 trätt i kraft. Dessa tolkningar har ännu inte haft någon effekt på de finansiella rapporterna.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under nästkommande räkenskapsår och framåt. Dessa har inte förtidstillämpats i 2008/2009 års finansiella rapporter.

Ändringar i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Träder i kraft 1 juli 2009 och ska tillämpas på räkenskaps som påbörjas 1 juli 2009 eller senare. Därmed kommer dessa omarbetningar inte att tillämpas förrän räkenskapsåret 2010/2011.
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
Ändringar i IAS 23 Lånekostnader.
Ändringar i IAS 27 Cost of an Investment in a subsidiary, jointly controlled entity or associate.
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram.
IFRIC 15 Agreements for the Construction of Real Estate.
IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation. Gäller för räkenskapsår som inleds den 1 oktober 2008 eller senare och blir därmed tillämpbart på räkenskapsåret 2009.
IFRIC 17 Distribution of Non-cash Assets to Owners.
IFRIC 18 Transfers of Assets from Customers.
Ny standard om segmentrapportering, IFRS 8, kommer att medföra något ändrad information för koncernens segment. Effekterna om omarbetad IFRS 3 och IAS 27 har ännu ej utvärderats. För övrigt bedöms inte ovanstående nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsmeddelanden få någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna. Inte heller ändringar till följd av IASBs förbättringsprojekt bedöms påverka koncernens räkenskaper väsentligt.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av valutaterminer.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Segmentsredovisning

Koncernen tillämpar IAS 14 om segmentsredovisning. Bolagets risker och möjligheter påverkas i första hand av att det är verksamt i sex olika länder. Därför är geografiska områden bolagets primära indelningsgrund för segmentsredovisning. All intern redovisning och uppföljning sker utifrån den geografiska indelningen. Bolagets risker är i andra hand förknippade med de varor som erbjuds slutkonsumenterna, både genom egenägda butiker och franchisebutiker.

Sortimentet har delats in i fyra produktområden såsom Sovrum, Badrum, Fönster och Äta & Umgås. Men karaktären på varorna, inköpsprocessen, hanteringsprocessen och kundkategorin är samma. Därmed har de olika produktområdena liknande möjligheter och risker. Hemtexkoncernen verkar endast inom en rörelsegren varför det sekundära segmentet i rapporteringen sammanfaller med rapporteringen för koncernen som helhet. Koncernens verksamhet utgörs till fullo av försäljning av hemtextilier på olika geografiska marknader. Indelningen av marknader är baserad på var kunderna är lokaliserade. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

Klassificering

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Hemtex AB och alla bolag i vilka Hemtex AB direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Således ingår inte franchisetagarnas resultat- och balansräkningar i koncernredovisningen.

Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade för samtliga koncernbolag per den 30 april och har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det egna kapitalet i de förvärvade dotterbolagen bestäms utifrån en marknadsvärdering av identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten (s k förvärvsanalys). I de fall marknadsvärderingen av tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, utgör dessa marknadsvärden koncernens anskaffningsvärde. Överstiger anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna det vid förvärvstillfället beräknade nettotillgångarna redovisas skillnadsbeloppet som koncernmässig goodwill. Understiger anskaffningsvärdet värdet av nettotillgångarna resultatförs överskottet omedelbart i resultaträkningen.

Beträffande rörelseförvärv som har skett efter 1 maj 2002, representerar goodwill skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar.

Vid förvärv som ägt rum före detta datum är goodwill redovisat till sitt antagna anskaffningsvärde, som motsvarar redovisat värde enligt tidigare redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 maj 2002 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per 1 maj 2002.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov, se Nedskrivningar.

När det verkliga värdet netto på den förvärvade andelen av den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser överstiger anskaffningsvärdet vid ett förvärv, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

I koncernens resultaträkning ingår under räkenskapsåret förvärvade bolag från och med förvärvstidpunkten. Under året avyttrade bolag ingår till och med försäljningsdagen.

Koncerninterna transaktioner

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och varje orealiserad vinst eller förlust som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Transaktioner i utländsk valuta

Inköp och försäljning utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. För säkringar av framtida kontrakterade valutaflöden resultatredovisas kursdifferenser på säkringstransaktionen samma period som det underliggande flödet. Kursdifferensen ingår i sin helhet i rörelseresultatet.

Intäkter

Hemtexkoncernens nettoomsättning utgörs av varuförsäljning till konsument via egna butiker och grossistförsäljning till franchisebutiker inom Hemtexkedjan. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt i resultaträkningen vid leverans. Försäljning redovisas exklusive moms och efter rabatter.

Övriga rörelseintäkter består främst av franchiseavgifter, anslutningsavgifter för nya franchisebutiker samt bonus från leverantörer och samarbetspartners. Franchiseavgifter och bonus från leverantörer periodiseras i resultaträkningen i takt med att de tjänats in. Anslutningsavgifter för nya franchisebutiker redovisas i den period som butiken öppnar. Moderbolagets fakturering av marknadsföringstjänster har reducerat övriga externa kostnader.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. I de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper tillämpas likviddags redovisning.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Hemtex har följande kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna kategori finns derivat i form av valutaterminskontrakt när dessa har ett positivt marknadsvärde. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. När det finns valutaterminskontrakt som säkrar flöden av varor och tjänster mellan länder, värderas kundfordringar till terminskurs i det fall terminen understiger tre månader i annat fall värderas fordran till växelkursen den dag säkringen upptogs. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna kategori finns derivat i form av valutaterminskontrakt när dessa har ett negativt marknadsvärde. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Andra finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när lånet togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över lånets löptid. Eftersom lånet inte kan lösas i förtid periodiseras beräkningen över hela den avtalade löptiden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta som säkrats med valutaterminskontrakt räknas om till terminskurs i det fall den säkrade tidsperioden understiger tre månader. När den säkrade perioden överstiger tre månader räknas fordran om enligt växelkursen dagen då säkringen upptogs.

Likvida medel

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen inom rörelseresultatet, i posten handelsvaror.

Derivatinstrument

Hemtex derivatinstrument utgörs av valutaterminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat ska särredovisas om det inte är närarelaterade till värdkontrakten. Bolaget använder i huvudsak valutaterminer för att säkra inköpen i US-dollar. Hemtex tillämpar inte säkringsredovisning utan redovisar värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 maj 2002 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.

Balanserade utgifter avseende datorprogram

Anskaffningskostnaden avseende licenser och utveckling av större IT-system för internt bruk aktiveras i de fall de bedöms vara av värde för bolaget under ett flertal år. Direkta och indirekta externa och interna utgifter för utveckling av programvara för eget bruk aktiveras. Utgifter för förstudie, utbildning och löpande underhåll kostnadsförs löpande.

Internt genererad goodwill och varumärken

Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer.

Hyresrätter

Hyresrätter som förvärvats av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster.

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Leasade tillgångar

Som leasingtagare har företaget och koncernen ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal upptas i koncernredovisningen den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld i balansräkningen. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden resultatförs jämnt över avtalsperioden. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella. Koncernens finansiella leasingavtal utgörs av butiksinredning, datorer, bilar och IT-system. Koncernens operationella leasingavtal avser i huvudsak lokaler för kontor och butiker.

Avskrivningar

Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde och skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Härvid tillämpas följande nyttjandeperioder:

Immateriella tillgångar

Balanserade utgifter för datorprogram 5 år
Hyresrätter 5–10 år

Materiella tillgångar

Inventarier och installationer 3–5 år
Förbättringsutgift på annans fastighet 20 år

Ingen avskrivning på goodwill sker i koncernredovisningen i enlighet med IAS 38. Istället ska goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov åtminstone en gång per år. Prövningen görs oftare om händelser eller omständigheter tyder på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Som minsta kassagenerande enhet definieras varje enskild butik. Butiker har hänförts till grupper av kassagenererande enheter.

Varulager

Varulagret, värderat enligt IAS 2, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt vägda genomsnittspriser.

Nedskrivningar

Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. När det gäller goodwill sker en prövning minst en gång per år oavsett om indikation för nedskrivningsbehov föreligger eller ej. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. När det gäller återvinningsvärden för goodwill baseras dessa på nyttjandevärdet. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida nettobetalningarna som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden. Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Goodwillnedskrivningar återförs ej. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföringen inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från teckningsoptioner förvärvade av ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen.

Pensioner

Åtaganden för pensioner klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller som förmånsbestämda planer. Planerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. En förmånsbestämd pensionsplans värde utgörs av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen plus/minus ej resultatförda aktuariella vinster och förluster minus det verkliga värdet av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelsen ska regleras. Om detta nettovärde utgörs av en skuld redovisas denna som en avsättning i balansräkningen. Om nettovärdet utgörs av en tillgång redovisas denna som en långfristig finansiell fordran. Hemtexkoncernens åtagande för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapporterings akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan i dagsläget inte lämna sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Pensionerna i Finland, Danmark och Norge är premiebestämda pensionsplaner. Årets pensionskostnader framgår av not 4.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en binomial metod och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker dock inte när förverkande endast beror på att aktiekursen inte når nivån för att optionerna ska bli intjänade.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.

I Hemtex AB fanns ett utestående långsiktligt incitamentsprogram den 30 april 2008. Incitamentsprogrammet består av teckningsoptioner och personaloptioner. Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en binomial metod och hänsyn tas till de villkor och förutsättningaar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker dock inte när förverkande endast beror på att aktiekursen inte når nivån för att optionerna ska bli intjänade. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut. Beträffande villkor för programmet se not 4.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Företaget och koncernen tillämpar IAS 12. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts. Inga lånekostnader har aktiverats.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden. Beviljade, outnyttjade krediter redovisas ej som likvida medel.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Finansiella instrument

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. I moderbolaget tillämpas en princip med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. Derivatinstrumenten utgörs av valutaterminer som används för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta för vilka säkringsredovisning inte tillämpas.

Finansiella garantier

Moderbolaget tillämpar lättnadsregeln i RFR 2.1, vilken innebär att juridisk person inte behöver tillämpa regeln i IAS 39 redovisning av garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag. I dessa fall
tillämpas istället reglerna i IAS 37 pkt 14 och 36, vilka innebär att
finansiella garantiavtal redovisas som avsättning i balansräkningen när Hemtex AB har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och när det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet. Dessutom ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras.

Immateriella tillgångar

I moderbolaget finns goodwill redovisat i balansräkningen som uppstått pga fusion av dotterbolag och i samband med inkråmsförvärv.
I moderbolaget sker avskrivning på goodwill på 20 år, till skillnad från koncernen, vilket motiveras av den långsiktiga styrkan i moderbolagets verksamhet.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Varulager

I moderbolaget värderas varulagret till anskaffningsvärdet med avdrag för en schabloninkurans på 3 procent.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Pensioner

I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.