- Finansiella rapporter
- Årsredovisningar
-
Finansiell statistik
- Nyckeltal
- Resultaträkningar kvartalsvis
- Totalresultaträkningar, koncernen
- Balansräkningar, koncernen
- Förändring av eget kapital, koncernen
- Kassaflödesanalyser, koncernen
- Resultaträkningar, moderbolaget
- Rapport över totalresultat, moderbolaget
- Balansräkningar, moderbolaget
- Förändring av eget kapital, moderbolaget
- Kassaflödesanalyser, moderbolaget
- Redovisningsprinciper
- Definitioner
- Aktien
- Årligt dokument 2009
- Redovisningsprinciper
- Definitioner
- Prenumerera på pressmeddelanden
- Information om nyemissionen
Redovisningsprinciper
Allmänna redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning
och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner” tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” från Rådet för finansiell rapportering.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars 2011. Koncernens totalresultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2011.
Nya och ändrade redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag för de standarder, tolkningar och ändringar som framgår nedan.
- IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring). Koncerninterna aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter (Godkänd av EU 23 mars 2010).
- IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R. Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Godkänd av EU 3 juni 2009).
- IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering
(Ändring). Poster berättigade för säkringsredovisning (Godkänd av EU 15 september 2009). - IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster (Godkänd av EU 25 mars 2009).
- IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter (Godkänd av EU 22 juli 2009).
- IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet (Godkänd av EU 4 juni 2009).
- IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare (Godkänd av EU 26 november 2009).
- IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder (Godkänd av EU 27 november 2009).
Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning. De viktigaste effekterna av dessa förändringar redovisas nedan.
- IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R. Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Godkänd av EU 3 juni 2009).
IFRS 3R inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv som påverkar storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat.
IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. Detta innebär att dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill, eller leder till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag och redovisningen när det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag upphör.
Tillämpningen av IFRS 3R och IAS 27R har inte påverkat redovisningen under 2010 eftersom inga förvärv genomförts eller transaktioner med innehavare av icke bestämmande inflytande skett.
Nya IFRS-standarder, IFRIC-tolkningar och ändringar som utgivits men som ännu ej tillämpas
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under nästkommande räkenskapsår och framåt. Dessa har inte förtidstillämpats i 2010 års finansiella rapporter. Nedan beskriv kortfattat de standarder och tolkningar som ännu inte tillämpats av Hemtex men som bedöms kunna ha framtida påverkan.
- IFRS 9 Financial Instruments: Recognition and Measurement (Ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas f.n.). I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
- IAS24 Upplysningar om närstående (Ändring) (Godkänd av EU 19 juli 2010). Koncernen påverkas ej av dessa ändringar.
- IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (Ändring). Klassificering av teckningsrätter (Godkänd av EU 23 december 2009). Ändringen bedöms inte ha någon inverkan på de finansiella rapporterna för koncernen.
- IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav (Ändring) (Godkänd av EU 19 juli 2010). Ändringen bedöms inte ha någon inverkan på de finansiella rapporterna för koncernen.
- IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument (Godkänd av EU 23 juli 2010). Tilllämpningen av denna tolkning har ingen effekt på de finansiella rapporterna för koncernen.
- Förbättringar av IFRS (Utgivna i maj 2010). Förbättringarna förväntas ej ha någon påverkan på koncernen.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde utgörs av terminskontrakt, likvida medel samt fordringar och skulder i utländsk valuta.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i sista stycket under denna not.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
Segmentsredovisning
Koncernen tillämpar segmentsredovisning. All intern redovisning och uppföljning sker utifrån den geografiska indelningen varvid detta utgör bolagets indelningsgrund för segmentsredovisning. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Hemtex AB och alla bolag i vilka Hemtex AB direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Således ingår inte franchisetagarnas resultat- och balansräkningar i koncernredovisningen.
Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade för samtliga koncernbolag per den 31 december och har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det egna kapitalet i de förvärvade dotterbolagen bestäms utifrån värdering till verkligt värde av identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten (s.k. förvärvsanalys). I de fall värdering till verkligt värde av tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, utgör dessa verkliga värden koncernens anskaffningsvärde. Överstiger anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna det vid förvärvstillfället beräknade nettotillgångarna redovisas skillnadsbeloppet som koncernmässig goodwill. Understiger anskaffningsvärdet värdet av nettotillgångarna resultatförs överskottet omedelbart i resultaträkningen.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas minst årligen för nedskrivningsbehov, se Nedskrivningar.
I koncernens resultaträkning ingår under räkenskapsåret förvärvade bolag från och med förvärvstidpunkten. Under året avyttrade bolag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncerninterna transaktioner
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och varje orealiserad vinst eller förlust som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas under Övrigt totalresultat.
Transaktioner i utländsk valuta
Inköp och försäljning i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. För säkringar av framtida kontrakterade valutaflöden resultatredovisas kursdifferenser på säkringstransaktionen samma period som det underliggande flödet. Kursdifferensen ingår i sin helhet i rörelseresultatet.
Intäkter
Hemtexkoncernens nettoomsättning utgörs av varuförsäljning till konsument via egna butiker och grossistförsäljning till franchisebutiker inom Hemtexkedjan. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt i resultaträkningen vid leverans. Försäljning redovisas exklusive moms och efter rabatter.
Övriga rörelseintäkter består främst av franchiseavgifter, anslutningsavgifter för nya franchisebutiker samt bonus från leverantörer och samarbetspartners. Franchiseavgifter och bonus från leverantörer periodiseras i resultaträkningen i takt med att de tjänats in. Anslutningsavgifter för nya franchisebutiker redovisas i den period som butiken öppnar. Fakturering av marknadsföringstjänster har reducerat övriga externa kostnader.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde över årets resultat vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. I de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper tillämpas likviddags redovisning.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Hemtex har följande kategorier:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över årets resultat
I denna kategori finns derivat i form av valutaterminskontrakt när dessa har ett positivt marknadsvärde. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Långfristiga fordringar och övriga fordringar
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.
Kundfordringar
Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i Rörelsens kostnader.
Likvida medel
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader.
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över årets resultat
I denna kategori finns derivat i form av valutaterminskontrakt när dessa har ett negativt marknadsvärde. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Andra finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.
Skulder
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när lånet togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över lånets löptid. Eftersom lånet inte kan lösas i förtid periodiseras beräkningen över hela den avtalade löptiden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta som säkrats med valutaterminskontrakt räknas om till terminskurs i det fall den säkrade tidsperioden understiger tre månader. När den säkrade perioden överstiger tre månader räknas fordran om enligt växelkursen dagen då säkringen upptogs.
Derivatinstrument
Hemtex derivatinstrument utgörs av valutaterminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat ska särredovisas om det inte är nära relaterade till värdkontrakten. Bolaget använder i huvudsak valutaterminer för att säkra inköpen i US-dollar. Hemtex tillämpar inte säkringsredovisning utan redovisar värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas minst årligen för nedskrivningsbehov. Se vidare under avsnittet Nedskrivningar nedan.
Balanserade utgifter avseende datorprogram
Anskaffningskostnaden avseende licenser och utveckling av större IT-system för internt bruk aktiveras i de fall de bedöms vara av värde för bolaget under ett flertal år. Direkta och indirekta externa och interna utgifter för utveckling av programvara för eget bruk aktiveras. Utgifter för förstudie, utbildning och löpande underhåll kostnadsförs löpande.
Hyresrätter
Hyresrätter som förvärvats av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Leasade tillgångar
Som leasingtagare har företaget och koncernen ingått finansiella och operationella leasingavtal. För finansiella leasingavtal upptas i koncernredovisningen den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld i balansräkningen. Övriga avtal är operationella avtal där leasingkostnaden resultatförs jämnt över avtalsperioden. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella. De finansiella leasingavtal i koncernen som hanteras i enlighet med vad som beskrivs ovan utgörs av butiksinredningar och IT-system. Koncernen har även finansiella leasingavtal avseende bilar och kontorsinventarier. Det sammanlagda beloppet av dessa är marginellt, varför avtalen redovisas som operationella leasingavtal. Koncernens operationella leasingavtal avser i huvudsak lokaler för kontor och butiker samt butiksinredning.
Avskrivningar
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde och skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Följande nyttjandeperioder tillämpas:
| Immateriella tillgångar | ||
| Balanserade utgifter för datorprogram | 5 år | |
| Hyresrätter | 5–10 år | |
| Materiella tillgångar | ||
| Inventarier och installationer | 3–5 år | |
| Förbättringsutgift på annans fastighet | 5 år |
Ingen avskrivning på goodwill sker i koncernredovisningen i enlighet med IAS 38. Istället ska goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov åtminstone en gång per år. Prövningen görs oftare om händelser eller omständigheter tyder på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Från och med räkenskapsåret 2010 har Hemtex omdefinierat lägsta kassagenererande enhet till att motsvara koncernens rörelsesegment då denna nivå motsvarar hur intern redovisning och uppföljning genomförs.
Varulager
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas enligt vägda genomsnittspriser.
Nedskrivningar
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. När det gäller goodwill sker en prövning minst en gång per år oavsett om indikation för nedskrivningsbehov föreligger eller ej. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. När det gäller återvinningsvärden för goodwill baseras dessa på nyttjandevärdet. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida nettobetalningarna som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden. Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången.
Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Goodwillnedskrivningar återförs ej. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföringen inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Från och med räkenskapsåret 2010 har Hemtex omdefinierat lägsta kassagenererande enhet till att motsvara koncernens rörelsesegment då denna nivå motsvarar hur intern redovisning och uppföljning genomförs.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från teckningsoptioner förvärvade av ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen.
Pensioner
Åtaganden för pensioner klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller som förmånsbestämda planer. Planerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. En förmånsbestämd pensionsplans värde utgörs av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen plus/minus ej resultatförda aktuariella vinster och förluster minus det verkliga värdet av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelsen ska regleras. Om detta nettovärde utgörs av en skuld redovisas denna som en avsättning i balansräkningen. Om nettovärdet utgörs av en tillgång redovisas denna, om vissa kriterier uppfylls, som en långfristig finansiell fordran.
Hemtexkoncernens åtagande för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapporterings akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan i dagsläget inte lämna sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av december månad 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionerna i Finland, Danmark och Norge är premiebestämda pensionsplaner. Årets pensionskostnader framgår av not 4.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
Aktierelaterade ersättningar
Vid stämman den 12 april 2010 beslutades om att införa ett kombinerat aktiematchnings- och prestationsaktieprogram (”Aktieprogram 2010”) riktat till den verkställande direktören och ledande befattningshavare. Programmet omfattade totalt 12 personer. Aktieprogram 2010 innebär, i korthet, att deltagarna aktivt under maj 2010 köpte aktier i bolaget över NASDAQ OMX Stockholm (”Sparaktier”), och behåller dessa under minst en treårsperiod (”intjänandeperioden”). Under förutsättning att deltagare fortfarande är anställd och fortfarande innehar sina Sparaktier vid intjänandeperiodens utgång kan deltagaren för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt erhålla en aktie i Hemtex (”Matchningsaktie”) och maximalt ytterligare tre aktier i Hemtex (”Prestationsaktier”). Tilldelning av Prestationsaktier förutsätter att Hemtex uppnått vissa prestationskrav och att bolagets soliditet, enligt fastställd balansräkning för räkenskapsåren 2010, 2011 och 2012, inte understiger 25 procent. Aktieprogrammet omfattar högst sammanlagt 55 000 Sparaktier, 55 000 Matchningsaktier och 165 000 Prestationsaktier.
Det totala antalet Matchnings- och Prestationsaktier kan som högst uppgå till 220 000. Kostnaden för Aktieprogram 2010 beräknas enligt IFRS 2 uppgå till 2,3 Mkr och de sociala avgifterna till 1,0 Mkr. Totalt beräknas kostnaden uppgå till 3,3 Mkr inklusive sociala avgifter. Kostnaden för aktieprogrammet beräknat enligt IFRS 2 periodiseras linjärt över de tre åren, justerat för förändringar i förväntad intjäning av Matchnings- och Prestationsaktier. De sociala avgifterna omvärderas löpande med hänsyn till börskursen.
Under maj 2010 köpte samtliga deltagare i Aktieprogram 2010 aktier i Hemtex AB. Verkställande direktören köpte 10 000 Sparaktier och övriga ledande befattningshavare köpte totalt 45 000 Sparaktier.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Skatter
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i Årets resultat, Övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital baserat på var den underliggande transaktionen redovisas.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig. I den utsträckning lånekostnader uppstår som en del i finansieringen av en så kallad kvalificerad tillgång ska dessa utgifter aktiveras.
Eventualförpliktelser (Ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden. Beviljade, outnyttjade krediter redovisas ej som likvida medel.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 2 ”Redovisning för juridisk person”. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman.
Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. Posten Aktier i dotterbolag nedskrivningstestas om det finns indikationer eller skäl att anta att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.
Finansiella instrument
På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. I moderbolaget tillämpas en princip med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. Derivatinstrumenten utgörs av valutaterminer som används för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta för vilka säkringsredovisning inte tillämpas.
Immateriella tillgångar
I moderbolaget finns goodwill redovisat i balansräkningen som uppstått i samband med fusion av dotterbolag och vid inkråmsförvärv.
I moderbolaget sker avskrivning på goodwill på 20 år. Skälet för den bedömda livslängden är att förvärven har varit viktiga för Hemtex uppbyggnad och geografiska täckning av marknaden. Vidare så möjliggör dessa enheter en strategisk användning av koncernens marknadspenetration och inköpsorganisation.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Pensioner
I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Enligt företagsledningen är kritiska bedömningar avseende tillämpade redovisningsprinciper, samt källor till osäkerheter i uppskattningar, främst relaterade till värdering av goodwill, uppskjutna skattefordringar och värdering av varulager. Det redovisade värdet av goodwill kontrolleras vid nedskrivningsindikation dock minst en gång per år för att utröna eventuellt nedskrivningsbehov, varvid ett antal antaganden beträffande exempelvis diskonteringsränta, kassaflöde och tillväxt görs för att beräkna det verkliga värdet av underliggande tillgång. För mer information om nedskrivningstester, se not 6.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Storleken av nettoförsäljningsvärde omfattar beräkningar bland annat utifrån bedömningar av framtida försäljningspriser, där bedömda prisnedsättningar beaktats. Verkligt utfall av framtida försäljningspriser kan komma att avvika från gjorda bedömningar.
